Resvane­undersökning Gävle kommun, Sverige

Resrelationer

81 procent av resorna som Gävles invånare gör går inom Gävle kommun, ytterligare 7 procent har antingen sin start- eller målpunkt i kommunen. Färdmedelsfördelningen för resor inom kommunen är lik den för samtliga resor, men den genomsnittliga reslängden för dessa resor är kortare med 4,5 kilometer. Nästan hälften av resorna är kortare än två kilometer och ytterligare drygt 80 procent kortare än åtta kilometer.

73 procent av resorna över kommungränsen görs med bil, antingen som förare eller passagerare, och ytterligare 17 procent med tåg och 8 procent med buss. Dessa resor är i genomsnitt 74 kilometer långa.

Färdmedelsfördelningen för inköpsresor till kommunens tre stora handelsområden City, Hemlingby och Valbo skiljer sig starkt mellan områdena. Det är en betydligt högre bilandel för områdena Valbo och Hemlingby med 71 procent jämfört med cirka 28 procent för City.

Attityder

Drygt en tredjedel tycker att cykel och buss ska prioriteras högst och nästan hälften tycker att biltrafiken ska prioriteras lägst. 26 procent av invånarna i Gävle uppger att de har ändrat huvudsakligt färdmedel under de senaste tre åren. Den vanligaste förändringen som har skett är att de cyklar oftare – ungefär 14 procent av alla anger att de har ökat sitt cykelresande under de senaste tre åren medan bara 4 procent anger att de minskat sitt cykelresande.

Jämförelse av resultaten från 2012 och 2018

Under 2012 gjordes en resvaneundersökning i Gävle med pappersenkät. Eftersom olika metoder använts för att kartlägga resandet 2012 och 2018 är det svårt att jämföra resultaten för att se om resandet förändrats. Med TRavelVU fångas fler resor med alla färdmedel utom buss in, men speciellt stor är skillnaden för resor till fots som ofta glöms bort i pappersenkäter. Detta gör att det inte går att fastställa om skillnaderna beror på att resandet faktiskt ändrats eller om det beror på att metoderna skiljer sig åt. Andra skillnader än insamlingsmetod är något olika undersökningsveckor (detta bör dock ha haft mindre betydelse) och olika undersökningsfrågor. Detta gör att det inte går att se om man går i riktning mot målen i Trafikstrategin i dagsläget, men en jämförelse har ändå sammanställts.

Tabellen nedan illustrerar skillnader i resultat för olika utvärderingskriterier inom uppföljning av trafikstrategin som fås 2012 jämfört med 2018, och där den största (om inte hela) skillnaden beror på att olika metoder använts för att samla in uppgifterna: